..kom på en sak efter mitt inlägg igår....det var den 1 april....den dagen för exakt 35 år sedan då jag egentligen skulle ha fötts....den stora skämtdagen...klart jag inte ville komma ut då..!...då hade jag resten av livet förföljts av en rädsla för att allt i mitt liv är ett enda stort skämt, inte på riktigt, som att när som helst så skulle bubblan kunna spricka, jag skulle kunna avslöjas, bluffen synas, korten läggs på bordet....och så känner jag ju verkligen inte.....skratt...eller...?
I alla fall...nu kom jag 14 dagar senare. Det blev väl räddningen antagligen för efter den dagen så har det bara gått framåt, uppåt. Från framgång till framgång. Konstigt att jag föddes försent förresten....jag har alltid bråttom nuförtiden...är alltid den som kommer fram först, går snabbast, klar innan alla andra, slänger i mej maten, skyndar på mina steg, fyller i samtal som går för långsamt, lägger ord i munnen åt de som famlar efter dom, är i tanken redan framme vid nästa moment, nästa steg, nästa problem, nästa idé....carpe diem och allt sånt skit är inte min grej...carpe tomorrow or the next day!
Tar jag igen för mina 14 extra dagar i dvala som jag spenderade där i mammas varma mage? Försöker jag kompensera för att jag har en ruggigt stor försenad ankomst som eleven som aldrig hamnar på plus igen....? Så jäkla galen kan jag väl inte vara?
I alla fall. Med tanke på att det framstår som om jag sjuder av aktivitet och energi, alltid är på väg, så är det fantastiskt att se hur lite jag får uträttat...vilken paradox! Av alla tankar jag tänker så blir det i princip ingenting av något. Förutom att jag gör listor. Gud vad jag älskar listor. Kan sitta och känna mej nöjd med mitt dagsverke om jag har lyckats komponera en lista med "things to do" för den kommande dagen. Om jag sedan får stryka något från listan för att jag dessutom faktiskt har gjort det så kan jag unna mej en ocean av att göra ingenting. Ibland skriver jag upp rent meningslösa grejjer på listan som jag vet att jag kommer att göra för att få tillfredställelsen i att stryka dem: tvätta håret, ringa en kompis, lämna tillbaka tröja på HM, göra en lista.....
Nu ska jag sätta mej och göra en lista för den här dagen...
Over and out.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Vem bryr sig om att du kom lite sent, huvudsaken är ju att du kom!!!
;o)
Listor... känner jag igen. Det är så skönt att strukturera upp livet kring dessa, fast ännu skönare när man törs "let go" *S*
Skicka en kommentar