...torsdag morgon...

Sitter på jobbet.....och har något rastlöst, gnagande i magen...det där som gör att man känner att man måste göra något...men som av någon anledning ofta får en förlamande effekt på mej....jag blir sittande...och kan bli ganska kritisk mot mej själv just för att jag blir sittande.....så nu ska jag göra någonting.....jag ska skriva, först här....sen en lista...!

Igår blev jag uppringd av jobbet jag sökte. Dom ville träffa mej igen. Måste säga att jag blev lite förvånad men beslöt mej för att gå på en andra intervju. Det är ju alltid bättre att fatta beslut som är grundade på lite mer fakta än bara känsla....eller....?...det där är svårt tycker jag. Magkänslan som vi så ofta refererar till....hur vet man att man kan lita på sin magkänsla....kan inte den lika gärna vara ett uttryck för rädsla...och det tolkar vi som att vi borde undvika situationen och inte utsätta oss för den....fast det kanske är våra egna hjärnspöken som ställer till det....
Jag vet verkligen inte om jag alltid kan gå på vad min mage säger....å andra sidan måste man nog träna upp det där med magkänsla...utvärdera det, kanske gå lite sådär vetenskapligt tillväga....och inte bara gå på magkänslan efter magkänslan....för det som kan ge en omdelbar lättnad kanske inte alltid är det bästa....alla vill vi ha quick fix när vi känner obehag....då fattar vi inte de mest logiska besluten som också väger in tänkbara konsekvenser...vi vill bara bort från det som orsaker känslan. Det svåra är att det oftast är vi själva som orsakar känslan av obehag, oro, förvirring, frustration.....och då måste man fly från sej själv....och det får ju alltid konsekvenser.....vi handlar för mycket, dricker för mycket, sover för lite, äter för mycket, konsumerar relationer.....inte jag såklart....jag pratar ju om andra nu....skratt...

Jag har gjort en annan korkad grej också....eller annan...ja...ni fattar....jag har gått och blivit nätkär! Jag som är så rutinerad och vet vilka fallgroparna är....att man bara skapar sej en fantasi och idé som mest handlar om ens egen längtan....som sen bara kan överträffas av verkligeheten om det är en amerikansk feel good movie vi talar om. Och den lever vi ju sällan i. Vi finns ju här, i det verkliga livet.
I vår mailkonversation har vi redan skaffat en trea på söder, takvåning, med öppen spis. Vi har dessutom ett ställe ute i skärgården och han har förhandlat sej till en jet ski. Vi bråkar aldrig för han låter mej vinna alla diskussioner. På kvällarna lagar vi middag tillsammans och kan inte låta bli att snudda vid den andre hela tiden. Vi kysser som gudar båda två. Vi ska dessutom bli författare och sitter med varsin lap top och skriver böcker tillsammans. Vi har redan en första titel klar.
På fredag ska vi träffas. På riktigt. Och eftersom vi är i Sverige, i verkligheten, så kommer det nog bli ett möte a la Norén snarare än den där amerikanska filmen....men...man vet aldrig....eller rättare sagt man får inte bestämma sej för att man vet....för att man är rädd....för då är risken att det blir så så mycket större....men min mage den hjälper mej inte ett skit i det här....den pendlar mellan att vara uppblåst av fantasi middagar med rödvin och pruttig av just desamma......
Over and out.