Måndag, lunch....och nya tag....

...i fredags var vi en tapper skara som träffades för att gå på singelafterwork. Fredrik, Gabbi och jag hade en vecka tidigare konstaterat att vi vill gå på fler fester där man kan träffa riktiga människor....och då helst singlar såklart. Vi "googlade" och hittade allt ifrån käcka föreläsningar till litteratur om "hur man gör när man dejtar", alla hjärtans dags fester...och så denna singelafterwork. 17.00 skulle portarna till något som hette Sidenkällaren slås upp. För 100 kronor fick man sedan mingla med en massa andra singlar och inta lättare förtäring. Lät ju alldeles strålande. Gabbi och jag tog sällskap dit. Väl där ser vi en frusen och rätt skeptisk Anna stående utanför lokalen. Hon berättar att hon var lite tidig och gått ner i källarvalvet för att spana in stället....och funnit att det inte riktigt verkade vara vår "målgrupp" utan en klar överrepresenation av äldre, mycket äldre. Vi stod och stampade ett tag utanför men bestämde oss för att vi nog också måste kolla in stället.....jag menar hur illa kan det vara....hellre äldre än yngre tänkte vi. Men gaaaaaaaaaaahhhhh......det var ju pensionärsföreningsstämmning där nere. Gulliga små ulliga tanter i fina kavajer, pärlhalsband, nylagt hår och inneskor i liten påse!!!!! Männen var inte var inte i närheten lika upppiffade eller gulliga.
Vi insåg snabbt att "raggpotentialen" på denna tillställning inte var hög....eller kanske skithög...men inte riktigt intressant....
Så...det var bara att ändra planen för kvällen. Snabbt sms till de som ännu inte hade anlänt, Lotta, Fredrik, Maria. Det fick bli oliver tvist på samma gata istället. Där var det varmt, trångt, högljutt....och tack och lov blandad publik. Fredrik anslöt med brorsan Jonas och kompis Micke, Lotta ramlade in strax efter....och tillslut var också Maria på plats. Efter två glas vin var så anslöt vi till grabbarna som skulle spela biljard vid Odenplan....och efter ytterligare två glas vin där....så bar det av till Bon Palais...dock i mindre skara....Lotta, Gabbi och jag. Efter en timmes dans och en drink var vi nöjda....och avslutade kvällen med den trevligaste stunden av dom alla. En stor jätteburgare på Burger King. Sen taxi hem och ner i säng.

Lördagmorgon bjöd inte på någon sovmorgon. Vendela skulle testa en ny dansgrupp på kulturama kl. 10.00 och jag ville såklart med och kolla in. Halv tio blev jag hämtad av Björn som också hade med sej Vendelas kompis Sanna och hennes mamma Marianne. Dansklassen "jazz show" blev en succé. Det var precis den typen av dans som Vendela hade tänkt ut att hon ville hålla på med...lite high scholl musical sådär...coolt, ballt, jazzigt, showigt, lite streetaktigt....skitkul!

Resten av lördagen gjorde jag ingenting. Var hemma och umgicks med mej själv hela dagen. Ibland gillar jag mitt eget sällskap...och i lördags var det riktigt skönt att bara hänga med bara mej.
Söndagen följde i ungefär samma tema dock med skillnaden att jag sysselsatte mej med en himla massa "måsten"....dammsuga, dammtorka, tvätta tre maskiner, storhandla, vika tvätt, träna (jo...faktiskt!!!!.....har tillslut köpt kort på SATS och försöker lura mej själv med den där motiverande påtryckningen "nu-när-jag-betalar-så-j...kla-mycket-pengar-för-träningskort-så-bara-måste-jag-ju-gå-dit")...och så såg jag en bio. Mammut, Lukas Moodyssons nya film.

Filmen pendlade mellan att vara lysande....och seg. Den handlade om allas vår innersta längtan efter mening, kärlek, liv, sammanhang. Och den ensamhet som vi alla innerst inne bär. Den som inte syns.
Eller rättare sagt....jag tyckte att filmen handlade om det. Lukas kanske skulle säga något annat. Sammantaget så var filmen sådär skulle jag säga. Michelle Williams var fantastisk.

Idag har jag möblerat om på mitt arbetsrum. För tredje gången. Det brukar betyda att jag inte är nöjd med något...att det är något som stör mej, som skavar, som retar, stressar....som när man ska sova och liksom bara snurrar runt i sängen. Inte hittar det där sköna läget som leder till ro. Min lägenhet hemma är i princip helt omöjlig att möblera om. Det är frustrerande. Som fan! Jag kan bara variera mitt matbord på två olika sätt. That´s it. Das ist alles. Så nu blir det mina arbetsmöbler som får vara min kanal för den frustrerade energi som måste få flytta saker....ändra, lyfta, byta, bära....för att tillslut kanske landa på ett nytt sätt....som skänker ro. I rummet. I själen. Det är nog hitintills den mest hjälpsamma terapin jag har funnit för egen del. Jag borde jobba med det. Det är liksom hjälp utifrån och in. Som plastikirugi. Som dyra hudvårdsprodukter. Som att gå till frisören. Som att shoppa. Det vet vi ju alla vad välgörande sånt är....och tack och lov för att vi kan ta till sånt....för ibland är det den där terapin i den andra riktningen så jäkla svår....inifrån och ut......och det bara orkar man inte alla dagar....och då flyttar jag möbler istället. Eller shoppar, eller en massage, eller en ansiktsbehandling, eller ett glas vin..(eller räknas det som inifrån och ut...eller....man häller ju utifrån och in....och sen känns det bättre...och allt ser bättre ut...men det verkar ju inifrån....fast det är något man tillsätter...ja...ni fattar....skratt...).
Nä....nu ska jag kolla om jag kan göra något åt vårt personalrum....jag tror att det skulle se bättre ut om vårt konfernsbord stod på andra ledden liksom.....
Over and out.