söndag 14 september 2008

...söndag kväll.... börjar bli sjuk...

...känner i kroppen att den signalerar behov av vila...nyser, fryser, lite ont i kroppen allmänt trött.
Vendela är här. Björn lämnade henne redan ikväll eftersom han skulle iväg på något tidigt imorgon. Det var skönt att få hit henne ikväll redan. Har längtat efter henne. Är ju van att träffa henne nästan varje dag när Mariaskolan var min arbetsplats....att vara ifrån henne helt och hållet i en vecka är nytt för mej...jag kan sakna henne fysiskt...och kan känna att jag bara måste få ta i henne, dra in hennes doft, känna hur varm hon är, Vendela är alltid varm. Hon säger att hon har det från sin pappa som har varmt blod...och det har hon ärvt...skratt....
Vendela berättar också att hon har blivit ihop med Melvin igen. Melvin....denna lilla rackare som redan har varit ihop med min dotter tre gånger...och dumpat henne lika många. Sist grät Vendela och skulle försöka övertala honom att bli ihop med henne igen....hon har uppenbarligen inte någon värdighet...och jag hade svårt att inte skämmas lite över hennes brist på självaktning....hur i helvete kan man tänka sej att tjata tillbaka en killes gunst....uppenbarligen ligger denna unge man inte på plus hos mej längre....men av någon outgrundlig anledning är Vendela alldeles jätteförtjust i honom....och nu är dom ihop IGEN!!!!!
Melvin hade gått fram och fråga chans och Vendela hade sagt ja....sen hade han dessutom förklarat för henne att nu när man går i tvåan då ska man pussas...och att mogna tjejer vågar det. Så nu har dom pussats också. Vendela visade mej hur det hade gått till och dom har tack och lov inte börjat med långtradare än utan det var en blixtsnabb flyktig puss som nästan var mer som en varm utandning. Men herregud....har min dotter en pojkvän som hon pussas med?!...en del av mej kan inte begripa det...och jag fascineras av tanken att hon börjar få ett eget liv som är hennes, fylld av personer, händelser, situationer, som jag inte är en del av....och jag påminner mej själv om vikten av att vårda hennes vilja att berätta för mej....så trots att jag en del av mej vill ruska om henne och hålla en föreläsning om på vilka grunder man ska välja en kille, värdighet, självkänsla och vikten av att göra det man själv vill ....så försöker jag hejda mej och tänker att hon måste få göra sin livsresa och om jag ska ha någon chans att få hänga med på den och vara hennes stöd på resan så måste jag se till att inte bli utslängd från den kupé som hon sitter i. Får då har jag ingen chans att se vart hon är på väg. Men shit vad konstigt det känns att hon är en människa. Med en pojkvän som heter Melvin. Som hon har pussat.

Själv har jag också pussats i helgen. Efter ett kortare stopp på mingelparty hemma hos Elisabeth (kompis till Gabbi) där rosa champagne och snittar serverades av en burlesk aktris med fyllig barm, nätstrumpor och fjädrar i håret, åkte jag hem till Fredrik som tog emot med en gin tonic i handen. Sen bar färden av till Golden Hits och jag känner mej i toppform. Rosa champagne och härliga människor har den effekten. Fredrik och jag dansar loss.
Sen ser jag en man som är den typen av man som är min typ av man liksom. Mina vänner vet och inte en kotte hade blivit förvånad över att se mej med just den här mannen. Stor, stark....och rakat huvud....skratt...En sådan där man som man känner sej kvinnlig så kvinnlig tillsammans med. Och med honom tillbringar jag resten av kvällen. Dans, drinkar.....och så lite av det där som Vendela och Melvin har gjort. Eller lite....mjaaa.....
I alla fall. Sen åkte jag hem. Själv. Skönt. Nöjd. Känner mej vacker, sexig och stark.
Vaknar med en helt maklös huvudvärk, hemsk andedräkt, mascara på kinderna och håret i snygg kuddfrisyr..... men faktiskt fortfarande nöjd.
Fikar med Gabbi, Fredrik och Morie på skrapan. Har ett långt samtal om tarmsköljning. Skrattar mycket. Får ont i huvudet igen och rundar av och går hem. Somnar med tidningen på bröstet.
Sen en middag med vänner som går rakt in i hjärtat. Härligt, varmt, mycket och gott. Och vi pratar sådär på riktigt som gör att det blir så jäkla roligt, intresssant, äkta och levande. Underbart. Har inte skrattat så mycket på länge. Tack!

Nu sitter jag här med en kopp the...känner hur halsen värker lätt och huvudet är tungt....Vendela ligger på soffan framför tvn. Nu ska vi titta på ensam mamma söker tillsammans. "Du är ju fortfarande singel mamma" påpekar Vendela. Det är inte hon, tillägger hon...och ler.
Over and out

Inga kommentarer: